emme

vad gör jag nu? en av mina fastaste klippor i livet, som alltid har ställt upp och som alltid har funnits, som med glädje och värme alltid tagit emot mig. Som jag har bott hos varje sommar och jullov sen jag var fyra år tills jag var minst 16... ssom jag älskar och saknar så mitt hjärta värker. Min älskade finaste bästaste och vackraste farmor fick imorse flytta till himlen och där dansar hon med farfar, äter tårta utan att bli tjock, har båda benen kvar och är vackrare än någonsin! JAg tror hon längtade för mycket efter farfar för att var kvar hos oss.

Det finns inte ord som är tillräckliga för att tala om hur jag känner. mitt liv liksom försvann i ett hål en stund. men jag inser att jag måste upp igen. det är tur att Lilla E inte bryr sig alls om att alla är ledsna. han sjunger sina glada sånger ändå. det är befriande.

nu undrar vi bara hur vi gör nu. för det är så himla mycket grejer som ska gås igenom... fatta vad mycket man samlar på sig på 85 år. det är fett mycket saker. och inte har hon slängt nåt heller. typ aldrig. vi har bävat för detta i flera år men skjutit tanken framför oss... nu är det bara att bita i det sura äpplet och börja sorteringen.

Nä, nu får jag sätta mig framför en bra film och tänka på något annat ett tag.

kärlek.